matresan

Här kommer några av alla era nyttiga snackstips ni hade! TACK för alla bidrag och hoppas ni får några bra tips som ni kan använda till nästa film-mys! :) Jag tyckte i alla fall att alla tips var jättebra och jag har fått massor av inspiration!!!! TACK!

* Kesella blandat med Funlight.

* Tärna äpplen och toppa med kanel. Kör i micron i 20 sekunder. Ta ut äpplena och klicka en klick kesella vanilj på toppen.
 

Grönsaker att dippa!

* Dipp med grönsaker, ex. morotsstavar, blomkål, paprika, gurka, sockerärtor m.m.

* Skala potatisar, morötter och palsternacka och gör långa remsor av dem med hjälp av en potatisskalare. Lägg allting på en plåt, ringla över lite olja och toppa med några nypor salt. Sen är det bara att köra in allt i ungnen och vänta.. Det blir som en variant på nyttigare chips!

* Frysta bär (hallon, blåbär m.m.) Låt tina i ca 15 min (ska fortfarande vara hårda) Häll i lite Sprite Zero och mixa med stavmixer. Du kan reglera konsistensen med läsken. Servera genast!

* Minikeso med mandariner eller hallon.

* Frukt och sorbet blandat.

* Lagom frysta (ej genomfrysta), gröna vindruvor. Smakar nästan som piggelin.

* Yoghurtglass: 500 g turkisk yogurt, blanda med färsk frukt och frys in i frysen i en timme.


Fruktsallad med turkisk yoghurt. Mums!

* Fruktsallad med valfria frukter som man gillar, ex. äpple, banan, päron, kiwi, apelsin, clementin, russin, aprikos, mango, hallon etc. Och med en klick turkisk yohurt eller keso till, och kanske rostade nötter.

* Skivad banan i mellan två smörgåsrån, både lite sött och knaprigt.

* Smält samman mörk choklad med lite honung på svag svag svag värme och blanda i nötter, mandlar, solrosfrön, kokosfrön och linfrön. Bara att ta en klick och lägga i en liten form för att stelna så är det klart!

* Stek skivade äpplen med kanel, kardemumma, honung och strö över havregryn och nötter (ta gärna samma blandning som ovan) och "wooka" alltihopa - blir liten "äppelkaka" som passar med kesella vanilj.

* Torkade äpplen: Jag använder en osthyvel för att få till tunna äppelskivor och sen torkar jag de i ugnen på 75grader (3-4 h). 


Smoothie.

* Smoothies.

* Oskalade jordnötter - de är osaltade och tar dessutom tid att äta då man måste skala dem.

* Valnötter med turkist youghurt och honung.


En kopp te. Alltid lika gott och nyttigt.

* En kopp te!

* Mosa en banan och blanda med antingen kakao eller bär, ställ in i frysen nån timme och du har en jättegod bananglass!

* Blanda soloroskärnor och honung, ställ i en kastrull på spisen tills solroskärnorna har blivit lite rostade och honungen är smält. Häll ut på ett bakplåtspapper. Låt stelna, och bryt sedan av bitar så det blir som flarn.

* Honungsmelon med kokkos på.

* Russin och mandlar tillsammans.

* Riktigt mörk choklad (fast då får man bara ta någon bit för att det ska vara nyttigt)

* Dippa olika frukter i jordnötssmör (utan socker) eller eventuellt i jordnötssmör blandat med keso.

* Äppelklyftor som man dippar i kanel.

Det sista tipset ska jag nog använda mig av ikväll :) Det brukar jag också alltid göra när jag pluggar! Gott, nyttigt och enkelt.
/Helena

I ett samhälle där just nu en massa dieter och bantningstips når oss dagligen förstår jag verkligen att folk blir förvirrade över vad de ska äta för att vara hälsosamma/gå ner i vikt. Vad ska man lita på? Och alla dessa tips hjälper inte, utan stjälper mest. Det finns bara en lösning; och det är kort och koncist att äta en varierad kost och att energin man stoppar i sig ska vara samma (eller mindre, vid batning) som energin man gör av med.

Hur som helst, jag blir därför upprörd när jag såg på nyheterna igår att det nu går rykten om att man blir fet av frukt! Tydligen en studie som visat att fruktos (som finns i frukt) kan orsaka bukfetma. Nu sitter inte jag på facit över allting, men med lite sunt förnuft vill jag bara säga att det som gör en fet är att man äter för mycket energi! Att äta för mycket energi gör man lättast med energitäta och näringsfattiga livsmedel såsom godis, chips, läsk, pizza... osv. Ni förstår. Frukt å andra sidan, är ett näringsrikt (innehåller mycket viktiga vitaminer och mineraler) och energifattigt (innehåller lågt med energi) livsmedel. Att bli fet av frukt skulle innebära att man behöver äta stora stora mängder frukt, och så mycket orkar nog ingen! Jag blir därför så upprörd när sådana här påståenden blossas upp i media och gör folket ännu mer förvirrade över vad de ska äta. Jag tror minsann att hela svenska folket behöver äta mer frukt, absolut inte tvärtom - att bli rädda för det. Så, fortsätt med all mumsig frukt!

Fortsätt äta frukt!

100 g chips ger samma energi som 1,2 kg äpplen.

100 g mjölkchoklad ger samma energi som 1,2 kg päron.

50 cl läsk ger samma energi som 600 g persikor.

100 g gelégodis ger samma energi som 1 kg vattenmelon.

Vet inte vad ni säger, men jag tror att jag har lättare att äta 200 g choklad än 2,4 kg (ca 20 st) äpplen.

/Helena

Igår under shoppingturen på Willys slank det ner en bytta leverpastej (samt knäckebröd och inlagd gurka) i min korg. Jag handlar alltid leverpastej och äter när jag känner mig lite trött och hängig, vilket jag har gjort de senaste dagarna. Den goda egenskapen hos leverpastej är ju att den innehåller mycket järn. Om man har järnbrist blir man trött och hängig. Trött kan man i och för sig bli av mycket annat också, men järnbrist är väldigt vanligt bland speciellt tjejer i min ålder. Tjejer rekommenderas få i sig 15 mg järn per dag (pga menstruation), jämfört med män som bara behöver 9 mg. Och järn finns mest i köttprodukter och extra mycket i lever och blodmat. Äter man dock inte kött så ofta, är det svårt att få i sig tillräckligt med järn. Därför är det också extra viktigt att tänka på det som vegetarian. Är man vegetarian så är ex. torkade aprikoser, fullkornsprodukter (ex. bröd) goda järnkällor. Frukostflingorna Kellog's Special samt Havrefras är också bra då de är berikade med järn.

Känner du dig trött o hängig? Ät lite mer järn!

För att få i sig 15 mg järn behöver man äta ca;

* 90 g blodpudding

* eller 135 g vetekli

* eller 140 g Special K-flingor

* eller 200 g leverpastej

* eller 210 g havrefras

* eller 250 g torkade aprikoser

* eller 420 g hasselnötter

* eller 430 g mörk choklad

* eller 440 g kikärtor

* eller 620 g russin

* eller 700 g griskotlett

* eller 750 g spenat

* eller 2 kg vitt bröd

* eller 3,8 l apelsinjuice

* eller 11 kg äpplen

Det är häftigt att se det såhär, man får lite mer perspektiv på hur mycket man måste äta!

/Helena

I tisdags hade vi vår första föreläsning om "Idrottsnutrition". Denna föreläsning fick vi en uppgift att diskutera kring.

Följande "kakmix" säljs som ett idrottsanpassat livsmedel i syfte att underlätta kolhydratpåfyllnad i samband med fysisk aktivitet:
Carbo cake (450 g)

Innehåll: socker, mjöl (vete-soja), modifierad stärkelse, vegetabiliskt fett, choklad (5%), kakao (2%), äggpulver, mjölkpulver, emulgeringsmedel, bakpulver, förtjockningsmedel, salt, aromämne, vitamin B1 (tiamin):

Näringsdeklaration (per 100 g): Energi 417 kcal, Protein 10,2 g, Kolhydrat 64,2 g, Fett 13,4 g.

Pulvret blandas med vatten, vispas, hälls i form och gräddas i ugnen.

Som uppgift fick vi att jämföra denna, som den lanseras, "nyttiga" kaka med Kungsörnens sockerkaksmix "Chokladkaka".
Chokladkaka Kungsörnen (420 g)

Ingredienser: socker, vetemjöl, delvis härdat vegetabiliskt fett, kakao (6 %), heläggspulver, skummjölkspulver, vetestärkelse, stärkelsesirap, maltodextrin, bakpulver, vasslepulver, smör, modifierad stärkelse, aromämne, salt, emulgeringsmedel, citronsyra.

Näringsdeklaration (per 100 g): Energi 430 kcal, Protein 7,5 g, Kolhydrat 74 g, Fett 12 g.

Pulvret blandas med vatten, vispas, hälls i form och gräddas i ugnen.

Det vi här ser är att denna så kallade "carbo cake" innehåller i stort sett samma ingredienser som chokladkakan, samt innehåller ungefär lika mycket energi. Carbo cake innehåller lite mer protein och lite mer fett, och chokladkakan lite mer kolhydrater.

Men vad är det intressanta i detta? Jo, carbo cake kostar 95 kr jämfört med chokladkakan som kostar 17 kr!!! Och frågan var; Skulle du rekommendera denna produkt, carbo cake, till idrottare?  Ja, ni får bedöma själva, men jag vet vad mitt svar är; nej.

Det gäller att kunna en hel del om kost och näringssammansättning för att inte bli lurad av alla dessa produkter som finns ute i handeln. Jag säger inte att carbo cake behöver vara dålig, men när likheterna med chokladkakan är såhär slående så får man ju sig verkligen en funderare.

/Helena

Tänkte idag skriva lite om nya regler för nyckelhålsmärkning av bröd som kommer att införas under 2009. Detta kommer verkligen innebära stora förändringar, så jag rekommenderar er att läsa texten jag skrivit nedan! Det passar verkligen bra med ett inlägg om bröd idag, eftersom jag har bakat bröd hela dagen! Vi har nämligen haft bakningslaboration i skolan idag. Jag bakade bland annat årets första lussekatt :) Min labbgrupp gjorde även glutenfritt bröd, hålkakor samt ett brödbakningstest då vi hade olika fiberhalt i fyra sorters bröd. Det blev en massa bröd att äta till luch. Förutom att smaka våra bröd fick vi också bröd från de andra labbgrupperna. Det var foccacia, bagels, yoghurtbullar, kringlor, knäckebröd, grahamsbullar, scones m.m. Är väääldigt mätt på bröd nu!

Nya bestämmelser om nyckelhålsmärkning av bröd

Symbolen "Nyckelhålet" är en märkning som finns på vissa livsmedel för att hjälpa oss konsumenter att hitta de hälsosammare alternativen inom en viss produktgrupp. Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. För olika grupper av livsmedel gäller olika villkor. Nyckelhålsmärkt bordsmargarin får till exempel innehålla mycket mer fett än nyckelhålsmärkt mjölk. Men en nyckelhålsmärkt mjölk har alltså "bättre" innehåll än en mjölk som inte är nyckelhålsmärkt. Om man väljer en nyckelhålsmärkt vara vet man alltså att den är ett hälsosammare alternativ än motsvarande livsmedel som inte får nyckelhålsmärkas.

För att få märka livsmedel med nyckelhålet måste de uppfylla vissa villkor som bestäms av Livsmedelsverket. Villkoren - om hur mycket fett, fibrer, socker och salt ett nyckelhålsmärkt livsmedel får innehålla - bygger på Nordiska Näringsrekommendationer som är baserade på vetenskaplig forskning.

De regler som gäller för nyckelhålsmärkning just nu bygger på bestämmelser från år 2005. Jag fick precis veta i skolan att andra regler för nyckelhålsmärkning, av vissa produkter, kommer införas under 2009. Bland annat andra bestämmelser för nyckelhålsmärkning av mjukt bröd. I skrivande stund är reglerna för att nyckelhålsmärka mjukt bröd dessa:

* Brödet får ha en fetthalt på max 7 g fett/100 g bröd.

* Brödet får inte innehålla mer än 10 g mono- och disackarider (sockerarter) per 100 g.

* Natriumhalten i brödet får vara max 600 mg/100 g.

* Brödet ska innehålla minst 4,5 g kostfiber/1000 kJ av brödet. (Alltså 1,9 g kostfiber/100 kcal av brödet.)

De nya reglerna innebär stora förändringar och många många bröd (antagligen flera av dem du äter nu) kommer att mista sin nyckelhålsmärkning om inte tillverkaren ändrar sitt recept. De förändringar som görs är att mjukt bröd med nyckelhålsmärkning max kommer att få innehålla 5 g sockerarter. Alltså en halvering av sockret! Natriumhalten ska ner till (detta värdet är jag dock lite osäker på, men jag tror att det blir 200 mg) och brödet måste innehålla minst 5 g kostfiber/1000 kJ samt minst 25 % fullkorn. Detta är riktigt drastiska förändringar och det ska bli spännande att se vilka bröd som får ha kvar sin märkning, samt vad brödtillverkarna ger för respons på de ändrade reglerna. Jag tycker de nya reglerna känns bra. En gräns på ex. 10 g socker/100 g bröd som det är just nu, känns faktiskt väldigt högt. Mer nyttigt bröd i hyllan framöver alltså, hoppas jag! :)

Även om jag är trött på bröd just nu, så kommer det till att bli mer brödbak i helgen. Idag fick jag nämligen en liten burk med en surdeg av en kompis. Imorgon ska jag "mata" den och sedan ska jag baka surdegsbröd i helgen. Ska bli mycket spännande att testa på!
/Helena

  
Förrätt:
Creme Ninon - Grön ärtsoppa

Huvudrätt:
Svampbiffar med ugnsrostade grönsaker och rödvinssås

Efterrätt:
Ugnsbakade äpplen med marängtopping och fyllning

Jag går verkligen världens roligaste utbildning! :) Idag har vi haft redovisning i projektet "Medveten matlagning" där uppgiften har varit att sätta ihop en festlig trerätters måltid där man planerar utifrån näringsperspektiv och också miljöperspektiv.

Jag och mina tre klasskamrater valde att göra en vegetarisk höstmeny, och menyn kan ni se ovan. Som vegetarian är det viktigt att man får i sig tillräckligt med protein eftersom man inte äter kött, och därför passade det bra med en ärtsoppa till förrätt. Ärtor innehåller mycket protein och de växer också i Sverige, alltså transportsnålt. Vi gjorde soppan lite festligare genom det mousserande vinet som man häller på vid servering.

Till huvudrätt blev det svampbiffar där svampen, också svenskt och höstigt, var ekologisk. Det var också rostade mandlar och soyafärs i biffarna för att vi skulle få i oss lite fett. Rotgrönsaker är det säsong för i Sverige just nu, därför var de utmärkta att använda och rosta i ugn som tillbehör. Vi gjorde också till detta en rödvinssås. Så långt det var möjligt valde vi ekologiska och KRAV-märkta varor till maten.

Som efterrätt utgick vi från svenska äpplen, då det verkligen är säsong för dessa just nu. Och gjorde dem festliga med fyllning och topping, med ekologiska och KRAV-märkta produkter.

    
Vi är i full gång med matlagningen! På bilderna ses Ida fylla i kostnadsberäkning för måltiden, jag tar ut de rostade mandlarna och Sofia hackar rotgrönsaker.

Vi har också näringsberäknat vår trerätters middag och hela middagen innehåller 780 kcal för en person. (VI hade dock svårt att äta så mycket!) Detta kan jämföras med menyer på restauranger och i kokböcker där menyerna ofta kan ligga på 2000-3000 kcal. En tjej i min ålder behöver under en dag ca 2000 kcal, därför är vår meny mer rimlig ur ett hälsosamt perspektiv. I vår skoluppgift stod det att menyn fick innehålla 700-1000 kcal, och vi klarade alltså den gränsen bra.Det är också viktigt att man får i sig tillräckligt mycket av varje näringsämne, alltså fett, kolhydrater och protein. Om en måltid ex. inte innehöll något protein skulle det inte vara en bra komponerad måltid. Protein och kolhydrater ger 4 kcal/gram. För fett är värdet 9 kcal/gram. Vi har räknat ut hur mycket energi vår måltid innehåller och hur mycket energi varje näringsämne ger. Detta kan man sedan redovisa genom att ange hur många procent av energin som varje näringsämne står för. I Svenska Näringsrekommendationer (SNR) från 2005 står skrivet att, för att få en bra balansering i kosten, ska 10-20 % av energin komma från protein, 50-60 % av energin komma från kolhydrater och 25-35 % av energin ska komma från fett.

I vår trerätters middag såg energifördelningen ut såhär: Kolhydrater - 55 %, Fett - 29 % och Protein - 16 %. Helt perfekt alltså!!

  

Det har varit en väldigt rolig dag och maten blev verkligen jättegod! Ärtsoppan kommer jag verkligen att göra igen. Svampbiffarna likaså, de var hur goda som helst. De måste jag bjuda min familj på! Rödvinssåsen blev dock lite smaklös, ett tips är att krydda den lite mera. Efterrätten blev också god (vilket jag ju visste redan :P) och en bra och lätt avslutning på en mycket god måltid!

Recepten till hela middagen finner ni i inlägg nedan. Efterrätten finner ni i ett tidigare inlägg, under "Provlagad äppeldessert".

/Helena

Vi människor måste börja tänka mer på vad vi stoppar i oss. Både för hälsans skull och för miljöns skull. Det är mycket att ta hänsyn till och tänka på när man handlar och äter mat.

SMART-modellen är en modell som utarbetats av Centrum för Tillämpad Näringslära (CTN) i Stockholm. Modellen behandlar vad vi väljer att stoppa i kundvagnen, om hur varorna produceras samt transporterna av varorna. Allt för ett mer hållbart sätt att äta, både för hälsan och för miljön.

Om du äter enligt SMART minskar risken för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Om du väljer SMART-mat så hjälper du miljön genom att minska påverkan på klimatet, minska giftspridningen i naturen, minska övergödningen samt hjälper till så att vi kan bevara värdefulla odlingslandskap.

Varje bokstav i SMART behandlar punkter om hur vi ska äta:

S - Större andel vegetabilier

Det går åt mycket mer resurser för att producera kött än för att producera vegetabilier. Det är därför bättre om vi väljer att äta en större andel vegetabilier, som t.ex. baljväxter (ärtor, bönor, linser) som ger samma typ av näring som kött.

Byt i alla fall en fjärdedel av det köttet du äter mot baljväxter. Trots att vi bör minska konsumtionen av kött finns det fler skäl varför vi borde fortsätta äta det: Dels är kött en bra källa för zink och järn. Dels är vårt odlingslandskap i Sverige beroende av betande djur.

M - Mindre tomma kalorier

I Sverige går nästan halva matkostnaden hos konsumenterna åt till inköp av "tomma kalorier". Dessa ger en fjärdedel av vårt kaloriintag. Tomma kalorier är varor som chips, läsk, vin, godis etc, som innehåller mycket energi/kalorier men har lågt innehåll av näringsämnen. Denna punkt i SMART vill att vi ska halvera intaget av tomma kalorier. Ett tips är att man ska tänka "antingen eller". Välj choklad eller glass, godis eller chips, inte båda.

A - Andelen ekologiskt ökas

Köp ekologisk och KRAV-märkta produkter så långt det går! KRAV-märket är en garanti för att maten produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Märket visar också att maten är ekologiskt producerad och att man tar större hänsyn till djurens beteenden.

R - Rätt kött och grönsaker

Det gäller inte bara att välja det som är nyttigt, utan det som är nyttigt + bra för miljön. Genom att äta betskött av nöt och lamm kan man bidra till att bevara odlingslandskapet. Gris och kyckling håller inga hagmarker öppna och föds oftare upp på importerat kraftfoder. Köttet innehåller också mindre järn. Så välj minst lika mycket nöt och lamm, som du äter gris och kyckling. Och helst ska köttet vara KRAV-märkt eller naturbeteskött.

Vi ska också välja rätt sorts grönsaker. Ät mer grövre grönsaker! De ger mer näring och är billiga, tex. morötter, vitkål, broccoli, lök, rädisor, och purjolök. Minska på grönsaker som gurka, tomat och sallad som är väldigt resurskrävande. Ett kilo växthusodlade tomater kräver lika mycket energi för att produceras som 30 kilo morötter.

T - Transportsnålt

Välj mer närproducerad mat. Minimera bilturerna till affären. Säsongsanpassa ditt matval. (Läs mer i ett tidigare inlägg om att välja frukt och grönt efter säsong.) Om vi väljer mat som är närproducerad minskar vi ner på transportsträckorna och därmed också utsläppen. Välj hellre bröd som är bakat i din stad, än i en stad långt ifrån. Välj hellre frukt från Sverige än från Argentina, osv. För att ta ett exempel är medeltransportavståndet till Stockholm för vindruvor 620 mil, för svenska äpplen är det 50 mil.

Att äta enligt SMART innebär att man ska välja lite annorlunda, jämfört med vad som är vanligt idag. Realistiska förändringar, utan förbud, som på lång sikt leder till både bättre hälsa och mindre påverkan på klimat och miljö. Jag tycker att det är ett jättebra koncept som hjälper oss hur vi ska tänka när vi handlar och äter. Vi använder oss också av SMART i min dietistutbildning, vilket känns väldigt bra - att vi inte bara har fokus på näringsfrågor utan även på miljön.

Har ni frågor om SMART eller är det något som är oklart? Mejla mig gärna isåfall: [email protected]

/Helena

Idag har jag varit i skolan från 8-16 och i stort sett provsmakat olika ostar och olika sorters mjölkprodukter hela dagen. Jag är minst sagt lite slut i magen efter dagen, det är jobbigt att oavbrutet småäta under en hel dag. Vad ska tandläkaren säga om det? kan man ju undra. Men om nu tandläkaren skulle bli arg över detta kan jag i alla fall upplysa denne om att jag ju åt ost idag, vilket tydligen kan vara bra för tänderna! Det finns tydligen en del studier gjorda som pekar på att personer som äter hårdost (alltså sån ost man skivar och har på mackan, i gratänger m.m. osv.) har bättre tandhälsa än de som inte äter ost. Varför det skulle kunna vara såhär är för att
* Ost bidrar till att behålla pH-värdet i munnen på en jämn nivå och på så sätt hämma de frätande syrorna som löser upp tandemaljen.

* Proteinerna i ost har speciella egenskaper som gör det svårt för bakterier att fastna på tänderna.
* Ost verkar kunna stimulera salivflödet, och när salivflödet ökar minskar risken för hål i tänderna.

En del studier visar också på att ost kan bygga upp skadad emalj och stärka tänderna. Sannolikt är det kombinationen av kalcium, fosfor och ett speciellt protein (kasein) som finns i ost som stärker tandemaljen och gör den tåligare mot kariesangrepp.

Detta berättade en gästföreläsare för oss idag. Nu var detta något som http://www.ostframjandet.se/ skrivit om. De kan ju vara något "partiska", men jag tror säkert att det ligger i alla fall en liten sanning i det hela. Vår lärare fick oss i alla fall att ta en "ost-shot" efter maten. Ett litet glas, med ostkuber, små äppelbitar och några cashewnötter i, som vi svepte efter ett "Skål". En ganska spännande kombination, och jättebra ju, om det är bra för tänderna.

Men efter provsmakning av 18 olika sorters ostar idag, känner jag mig inte speciellt sugen på ost för tillfället. Inte ens på feta eller mozzarella...

Som liten fick man lära sig att de fyra grundsmakerna bestod av surt, salt, beskt och sött. Men visste ni att det även finns en femte grundsmak? Den heter Umami och identifierades för första gången 1908 av den japanska professorn och smakforskaren Kikunae Ikeda. Det dröjde dock ända till 1985 innan umami fick ett vetenskapligt erkännande som grundsmak. (Dock är forskare världen över fortfarande oeniga om ifall umami ska klassas som egen grundsmak.)

Vi har smakreceptorer för umami på tungan, precis som för de andra fyra smakerna. Kikunae fann att umamismaken var natriumglutamat, en saltform av aminosyran glutaminsyra. I form av ett salt gjort på glutaminsyra, oftast som natriumglutamat, kan umami idag tillföras livsmedel på konstgjort sätt. För närvarande finns det sex olika tillsatser av glutamat som är godkända i EU. Men det där med tillsatser kan man ju ha delade meningar om. Debatten kring natriumglutamat som tillsats i livsmedel har på senaste tiden gått varm. Precis som människan reagerar positivt av socker och sötma i mat så påverkas vi även positivt av smaken umami. (Detta kan alltså vara ett säljknep för livsmedelsföretagaren - att tillsätta umami för mer och godare smak.)

Ordet umami kommer från Japan. I det asiatiska köket har man länge arbetat med umami i matlagningen. Umami finns bl.a. i den japanska sojasåsen och fisksåsen. Men hur smakar egentligen umami? Det är svårt att föreställa sig en smak som inte smakar som de andra fyra smakerna, men några beskrivningar av umami är att det smakar "njutbart", "köttigt" och "buljongaktigt". Professionella matlagare brukar spetsa matlagningen med ingredienser som naturligt innehåller umami, ofta utan att vara medvetna om att det är just detta de gör.

Här följer några exempel på livsmedel som innehåller umami; gröna ärtor, grönt te, majs, grön sparris, sojasås, tomat och tomatprodukter (ex. tomatpuré, soltorkade tomater, ketchup, chilisås), cheddarost, parmesanost, fisksås, saltad/rökt/torkad skinka m.m.

Källa: Tidskriften "Vår föda" nr 2, 2008

/Helena

Ja, frukosten är faktiskt dagens viktigaste måltid. (och mysigaste enligt mig) Jag älskar att ha god tid på morgonen och sitta och njuta av frukosten länge, gärna med en tidning, lite mysig musik och tända ljus.

Det är viktigt att äta frukost för att redan i början av dagen ge kroppen och hjärnan bränsle och energi att orka med. Det blir lättare att koncentrera sig under dagen och man presterar därmed också bättre. Man blir heller inte lika sötsugen om man äter frukost, eftersom att blodsockerbalansen blir bättre om man äter regelbundet. Det har visats i undersökningar att personer som äter frukost i genomsnitt väger mindre än de som inte äter frukost. En del har svårt att få i sig något att äta på morgonen, men det är verkligen viktigt att man ger sin kropp energi. Lite smaksatt yoghurt kan med fördel drickas ur ett glas och är lätt att skölja ner.

En bra frukost bör bidra med 20-25 % av dagens energibehov.

Jag har två variationer på frukost som jag har som favoriter:

- Havregrynsgröt med russin i, mjölk och äppelmos.

- Tärnat äppel, russin, lättfil, kanel och müsli.

Till det äter jag hembakat grovt bröd med ex. skinka och paprika på, samt dricker vatten och te.

En av de godaste frukostarna jag ätit i mitt liv (förutom alla goda jag gör själv varje dag) är denna frukost bestående av vaniljyoghurt med sju olika frukter (banan, ananas, mango, äppel, päron, vindruvor och nektarin) samt en tillhörande skål med fruktmüsli och en med honung.

Frukosten avnjöts på ett litet frukostcafé vid namn "Green eggs & ham" mitt emot Eastener Hostel i Berlin, under en tripp dit i januari 2007.

Där testade jag också på "Fruit pancake with stewed apple" vilken såg ut såhär:

I sinom tid kommer fler frukostbilder från platser runt om i världen! :)

Nu ska jag äta frukost och njuta av Min morgonstund! Vilken är eran favoritfrukost?

/Helena