Pluggandet fortsätter... (mag- och tarmsjukdomar)
...och nu har jag gått igenom resten av mag- och tarm sjukdomarna. Här kommer lite översiktligt om dem och vad man ska tänka på angående dem och sambandet med kost.
* Förstoppning - viktigt att man har ett tillräckligt intag av fiber, vätska samt att man ägnar sig åt fysisk aktivitet för att inte drabbas av detta.
* Diarré - diarré har ofta ett bakomliggande problem som man riktar in sig på när man skall "bota" patienten. Viktigt att man tar vätskeersättning då man förlorar mycket vätska och elektrolyter vid diarré. Ex. resorb. Man kan också ta medicin mot diarré, ex. loperamid.
* Steatorré (fettdiarré) - detta beror också på en underliggande sjukdom varpå man utreder och behandlar denna. Det kan ex. vara glutenintolerans, brist på gallsalter, leversjukdom m.m.
* Glutenintolerans - läs mer om detta här: http://matresan.blogg.se/2009/march/glutenintolerans-och-mitt-forsok-att-ga-pa.html
* Laktosintolerans - läs mer om detta här: http://matresan.blogg.se/2008/november/laktosintolerans.html
* Inflammatorisk tarmsjukdom: Crohn's sjukdom (CD) - Crohns sjukdom kan drabba hela mag- och tarmkanalen och ger en inflammation i slemhinnan i olika bitar av kanalen. Varför detta uppstår beror på ärftlighet, rökning, kostfaktorer, infektioner, hur tarmslemhinnan ser ut m.m. Symptomen på sjukdomen är diarré, viktnedgång, anemier, malnutrition, feber och smärta som går i skov. Det finns inget botemedel mot sjukdomen. Det är viktigt för patienterna med ett tillfredställande näringsintag och man kan behöva ge supplement för en del vitaminer, ex. folat, B6 och B12. Då det kan uppstå problem med mag- och tarmkanalen som ex. fistlar (små hål som läcker) kan det bli aktuellt med parenteral nutrition (via blodbanan). Många opererar också bort en del av tarmen. Då måste man äta en mer fettsnål kost eftersom fettet inte hinner absorberas lika bra i ett kort tarm, vilket kan leda till steatorré.
* Inflammatorisk tarmsjukdom: Ulcerös kolit (UC) - Ulcerös kolit är en inflammation, precis som Crohn's sjukdom, men denna drabbar endast kolon (tjocktarmen) och det blir en ytlig inflammation i slemhinnan. Symtomen är samma som för Crohn's sjukdom men patienter med Ulcerös kolit kan också få blodiga avföringar. Kostråden är densamma för Ulcerös kolit som för Crohn's. Man skall också tänka på att födointoleranser, ex. laktostolerans, kan vara vanligare vid dessa sjukdomar och att man kan testas för dessa.
* Irritable bowel syndrome (IBS) - innebär en smärta eller obehag i buken och man har ett stört avföringsmönster. Vad man får för behandling beror på symtomen som kan vara diarré, förstoppning, uppblåshet, buksmärta m.m. Lite kostråd att tänka på (lite beroende på vilket problem man har förståss) är att äta regelbundet, små portioner ofta, minska kaffet om man dricker mycket, minska fet mat, byta olösliga fiber (ex. vetekli) mot lösliga fiber (havre, råg, korn och viss frukt), dricka ordentligt. Man kan också föra en dagbok över vad man äter och när man får sina symtom, så man kan se om något hör ihop.
* Short bowel syndrome (SBS) - uppstår när man tagit bort en del av tarmkanalen, ex. kan man operera bort en del av tarmen vid Crohns sjukdom. Symptomen av SBS är malabsorption av näringsämnen, diarré, steatorré, rubbad elektrolytbalans, viktnedgång, och för barn att de har svårt att växa. Hur man behandlar detta med kost är olika beroende på vilken del av tarmen man tagit bort. Om man tagit bort en del av jejunum (mellersta delen av tunntarmen) har man ett försämrat upptag av socker (främst laktos) och lipider. Vid bortoperation av sista delen av tunntarmen så finns det en hel del att tänka på. Upptaget av B12, instrinctic factor samt gallsalter blir sämre (gallsalterna måste återupptas för att återanvändas). Då det blir mindre gallsalter upptas mindre fett (och därmed också de fettlösliga vitaminerna A, D och E) vilket kan leda till brister samt steatorré. Fettet som inte tas upp i kroppen binder sig också till Kalcium, Magnesium och Zink vilket följer med avföringen ut och man kan därför få brist även på dessa. Många som opererats får näring i blodet den första tiden (parenteral nutrition) och sedan övergår man långsamt till normal kost. Små måltider flera gånger om dagen är bra, man ska vara varsam med laktos och socker, suplementering med vitamin A, D och E samt mineralerna Ca, Mg och Zn kan behövas. Det rekommenderas också att äta en fettsnål kost vilket minskar steatorrén och förbättrar upptaget.
Jag är imponerad om någon orkade läsa detta! Hur som helst, är det väldigt bra för mig själv att försöka sammanafatta allting lite kortfattat och enkelt.
/Helena
* Förstoppning - viktigt att man har ett tillräckligt intag av fiber, vätska samt att man ägnar sig åt fysisk aktivitet för att inte drabbas av detta.
* Diarré - diarré har ofta ett bakomliggande problem som man riktar in sig på när man skall "bota" patienten. Viktigt att man tar vätskeersättning då man förlorar mycket vätska och elektrolyter vid diarré. Ex. resorb. Man kan också ta medicin mot diarré, ex. loperamid.
* Steatorré (fettdiarré) - detta beror också på en underliggande sjukdom varpå man utreder och behandlar denna. Det kan ex. vara glutenintolerans, brist på gallsalter, leversjukdom m.m.
* Glutenintolerans - läs mer om detta här: http://matresan.blogg.se/2009/march/glutenintolerans-och-mitt-forsok-att-ga-pa.html
* Laktosintolerans - läs mer om detta här: http://matresan.blogg.se/2008/november/laktosintolerans.html
* Inflammatorisk tarmsjukdom: Crohn's sjukdom (CD) - Crohns sjukdom kan drabba hela mag- och tarmkanalen och ger en inflammation i slemhinnan i olika bitar av kanalen. Varför detta uppstår beror på ärftlighet, rökning, kostfaktorer, infektioner, hur tarmslemhinnan ser ut m.m. Symptomen på sjukdomen är diarré, viktnedgång, anemier, malnutrition, feber och smärta som går i skov. Det finns inget botemedel mot sjukdomen. Det är viktigt för patienterna med ett tillfredställande näringsintag och man kan behöva ge supplement för en del vitaminer, ex. folat, B6 och B12. Då det kan uppstå problem med mag- och tarmkanalen som ex. fistlar (små hål som läcker) kan det bli aktuellt med parenteral nutrition (via blodbanan). Många opererar också bort en del av tarmen. Då måste man äta en mer fettsnål kost eftersom fettet inte hinner absorberas lika bra i ett kort tarm, vilket kan leda till steatorré.
* Inflammatorisk tarmsjukdom: Ulcerös kolit (UC) - Ulcerös kolit är en inflammation, precis som Crohn's sjukdom, men denna drabbar endast kolon (tjocktarmen) och det blir en ytlig inflammation i slemhinnan. Symtomen är samma som för Crohn's sjukdom men patienter med Ulcerös kolit kan också få blodiga avföringar. Kostråden är densamma för Ulcerös kolit som för Crohn's. Man skall också tänka på att födointoleranser, ex. laktostolerans, kan vara vanligare vid dessa sjukdomar och att man kan testas för dessa.
* Irritable bowel syndrome (IBS) - innebär en smärta eller obehag i buken och man har ett stört avföringsmönster. Vad man får för behandling beror på symtomen som kan vara diarré, förstoppning, uppblåshet, buksmärta m.m. Lite kostråd att tänka på (lite beroende på vilket problem man har förståss) är att äta regelbundet, små portioner ofta, minska kaffet om man dricker mycket, minska fet mat, byta olösliga fiber (ex. vetekli) mot lösliga fiber (havre, råg, korn och viss frukt), dricka ordentligt. Man kan också föra en dagbok över vad man äter och när man får sina symtom, så man kan se om något hör ihop.
* Short bowel syndrome (SBS) - uppstår när man tagit bort en del av tarmkanalen, ex. kan man operera bort en del av tarmen vid Crohns sjukdom. Symptomen av SBS är malabsorption av näringsämnen, diarré, steatorré, rubbad elektrolytbalans, viktnedgång, och för barn att de har svårt att växa. Hur man behandlar detta med kost är olika beroende på vilken del av tarmen man tagit bort. Om man tagit bort en del av jejunum (mellersta delen av tunntarmen) har man ett försämrat upptag av socker (främst laktos) och lipider. Vid bortoperation av sista delen av tunntarmen så finns det en hel del att tänka på. Upptaget av B12, instrinctic factor samt gallsalter blir sämre (gallsalterna måste återupptas för att återanvändas). Då det blir mindre gallsalter upptas mindre fett (och därmed också de fettlösliga vitaminerna A, D och E) vilket kan leda till brister samt steatorré. Fettet som inte tas upp i kroppen binder sig också till Kalcium, Magnesium och Zink vilket följer med avföringen ut och man kan därför få brist även på dessa. Många som opererats får näring i blodet den första tiden (parenteral nutrition) och sedan övergår man långsamt till normal kost. Små måltider flera gånger om dagen är bra, man ska vara varsam med laktos och socker, suplementering med vitamin A, D och E samt mineralerna Ca, Mg och Zn kan behövas. Det rekommenderas också att äta en fettsnål kost vilket minskar steatorrén och förbättrar upptaget.
Jag är imponerad om någon orkade läsa detta! Hur som helst, är det väldigt bra för mig själv att försöka sammanafatta allting lite kortfattat och enkelt.
/Helena
Kommentarer
Trackback
