matresan

Jag har separationsångest över mitt fikavärdande! Jaja, jag vet att det inte är slut ännu.. Jag har ju faktiskt hela sju stycken fika kvar att göra! Men jag har redan gjort nio, alltså mer än hälften. Jag vill inte att det ska ta slut för det är så roligt!! Och jag vet ju egentligen att jag skulle kunna fortsätta en termin till, men nej, jag måste nog lämna det.. Dels för att jag 1. inte hínner med skolan så bra, 2. är väldigt osocial med mina vänner för att jag aldrig har tid, och 3. för att jag kan inte göra detta utan min kompanjon Ida! Vi är lixom världens bästa team. Vi kompletterar varandra så sjukt bra. Det som jag inte klarar klarar Ida. Och det Ida inte vill göra vill jag jättegärna göra. Och vi kan typ sms:a varandra mitt i natten och skriva "åh jag kom på en grej jag vill baka!" och det är lixom bara helt normalt. Vi är lixom båda lika pepp och engagerade och brainstormar fram värsta galna idéerna.

Ja, jag kommer verkligen sakna detta till våren. Jag är en sådan person som vill ha fullt med saker att göra hela tiden, och jag är verkligen rädd att mitt liv kommer kännas "tomt". Måste hitta andra roliga saker att fylla det med! Kanske en satsning på marathon och kanske en annan post inom nationen? Kanske lite mer utflykter till vänner runt om i Sverige? Jag är så rädd för rastlösheten och tystnaden och ensamheten... Rädslan för den gör mig till en konstig person! Rädslan för den förstör mycket! Jag måste verkligen lära mig att ha tråkigt och att jag duger som jag är, även om jag är trött och tråkig.

Vad långt det blev. Kanske egentligen inget att skriva i en blogg. Men jag postar lite kakbilder direkt efter detta inlägg, så kanske det inte är någon som läser... :P

/Helena